Icke-existens

Nattens andar noterar längden av mina steg.
Jag går i gränslandets dimdrömmar.
Liv. Död. Hopp om själens varande.
Anorektiska ljusstrimmor klär kullar i nattdagg.
Våta fotsulor beträder en kullerstensgång.
Sju blyglasfönster ler mot mig.
Kyrkmun. Slagdörr i bronsklädd ek.

Jag har funnit tro - men endast otro.
Mitt inre auktioneras till högstbjudande.
Ett efterliv önskas. Som människa.
Finns det ett rödare vin än nattvardens?
Ett som smakar blod? Nattvålnad.
Finns det en sprödare existens än
vetenskapens?
Är allting ändligt? Även jag?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0