Stagnelius

Milton Friedman hade, som bland annat Reagans finansiella rådgivare, en stor del i skapandet av den libertarianska penningpolitik som USA och världen nu har att tacka för kreditkrisen. Friedman argumenterade länge och väl för att minimera regeringens insyn hos Wall Street vilket ledde till att man i slutändan kunde långa pengar fast man inte hade någon som helst säkerhet. Alla måste ju förstå motivationen hos den enskilde finansmäklaren som nu får låna ut pengar till vem som helst (och få sin provision) och vad den leder till, eller hur?

Ja, självklart är det så att finansmarknaden blir som en orm som äter upp sin svans och till slut slukar sig själv. Hur kan man inte förutse en sådan här sak? Svaret är väl ganska enkelt, va? Friedman var intelligent nog att se vad som skulle ske och hans hyllande av den individuella girigheten var helt enkelt ett bevis på hans misstro till en värld där lagarbete, omtanke och tillhörighet har en funktion att fylla.

Vi är alla människor med känslomässiga, fysiska och psykiska behov. Väljer du att se människan som en en-dimensionell varelse där lycka är att tillfredsställa fysiska behov, så visst. Go for it! Har du som mål att äga för ägandets skull så är nog Friedmanismen helt logisk.

En mogen, vuxen och ansvarstagande människa har dock en annan syn på världen. Det finns delar av oss alla som inte är synliga eller påtagliga, men som ändå har en inverkan på hur vi mår - och många av dessa behov uppfylls både i ensamhet och ihop med andra. Det finns säkert människor som tycker att jag låter som en new-age guru, men kultur, musik och poesi är ju proppfulla med bevis på att människan inte bara har strikt fysiska behov. Och över allt omkring oss finns det bevis på att människan har både egoistiska och altruistiska behov.

En sann kapitalist är nog en sådan person som någon gång i puberteten "upptäckte" att allt en individ gör, gör den av egostiska skäl - och sedan har den tanken blivit ledstjärnan i personens liv. Problemet med psykologisk egoism är mångfacetterad, men främst är den helt omöjlig att bevisa eller motbevisa. Lika omöjlig att bevisa som en religiös persons förklaring till sina egna handlingar - nämligen guds vilja. För egot är lika odefinierat som Gud. Dessutom är egoismens grundtankar ofta cirkelbevis i sin renaste form: "Om en person av egen vilja utför en handling, innebär det att han upplever personlig njutning vid utförandet av nämnda handling, därför utför bara personer handlingar som ger dom njutning."

Nå, jag har tittat mycket på debatter på youtube och google och alla Friedmans argument kommer i grund och botten från en misstro till sina medmänniskor. Jag skulle vilja säga att alla de ekonomer som använder egoismen i den mänskliga evolutionen som bevis på att libertarianismen är den enda sanna ekonomiska tesen, missar poängen med evolutionen: Människan har överlevt som ras - inte som individ. Idag anser många att evolutionsteorin bevisar att psykologisk egoism är falsk.

Förra helgen var jag och A på bröllop. O och H gifte sig i en alldeles ofantligt vacker kyrka och sedan tillbringades resten av dagen med en liten tur ut till älvsborgs fästning och middag på River Café. Jag lyckades klunka i mig för många öl och ber härmed om ursäkt för alla pinsamheter - det var alkoholens fel!!! (Men jag passar ändå på att poängtera att all glädje jag lyckades sprida var ett nyktert och medvetet beslut att bjuda på mig själv....:))

Ända sedan giftermålet har jag haft brus i mitt vänstra öra - jag hoppas att det slutar snart för det är ganska jobbigt. Det låter ungefär som om jag fortfarande satt på älvsnabbens övre del och hade vinden i håret. (Eller i stubben...)