Älvdalens son

Jag minns min farfars sjömansloft,
fyllt av muskig tobaksdoft,
där farmors bruna köttbullssås
är det närmsta himlen nås.
Nu har en sjöman blivit stoft.

Jag minns min farfars seglarväst -
en antik och sliten rest.
Som barn var den mitt trygga bo -
värmde stilla sagans ro.
Hans sista resa gick mot väst.

Jag minns min farfars sagostund,
under månen gul och rund,
då farmors tax åt farfars skor.
Samma måne, klädd i flor,
såg griftetal i älvdalslund.

Jag minns min farfars glädjefnatt.
Tipsextra och pokernatt.
Nu rasslar ömt ett asplövshav
vid hans enkla älvdalsgrav.
I mörker finns hans sagoskatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0