Stagnelius

Ja, det är den essentiella skillnaden på ett samhälle med kapitalistiska grundprinciper och ett som grundas på humanistiska.

Precis som ett företag sätter upp ett mål, en arbetsidé och en vision för framtiden, blir grundtankarna inom den politiska inriktningen en profetia som är självuppfyllande över lång tid. Ofta ser man inte de enskilda stegen mot målet, men i efterhand kan man lätt se hur yttrandet av en klar och koncis tanke blir den väg som massan/gruppen/individen strävar mot. Det är alltså yttrandet av tanken som sätter normen för de flesta människors agerande - när tanken är accepterad av massan har den socialt styrda människan ett facit för hur den skall agera.

I en kapitalism där ägandet är privat och normen bäst kan uttryckas som: -"Att berika dig själv, på vilket sätt det än månde vara, är en god handling, eftersom varje människa i grunden är rent egoistisk finns det ingenting som är ont och gott. Varje handling som leder till ökad personlig monetär vinning är god.", innebär detta att varje individs relation till sig själv och sina grannar baseras på hur mycket pengar man kan tjäna på att umgås med vissa specifika människor. Själslig ensamhet, misstro på människors godhet och misantropi finns alltså ingjutet i systemet - som ett virus.

Humanismen kan ju egentligen inte sägas vara ett politiskt system eftersom den aldrig har prövats i verkliga världen - men en grundtanke är ju att alla människor har ett värde samt att de både kan vara goda och onda. Varje aktion är alltå inte rent egoistisk lika lite som den är rent altruistisk - (vilket brukar vara kapitalistens främsta försvar.) - och sålunda hamnar människor närmare varandra. Man ser alltså andra människor som havandes möjlighet till någon form av moralisk godhet och då ger man dom också ett värde. Förespråkare för kultur, konst, musik och psykologi, som är de "själautforskande" delarna av livet, har oftast sin trosgrund i dessa värderingar. Normen kan här bäst uttryckas som: -"Vi är alla ensamma själar levandes på en oförlåtlig jord där vi alla har vetskap om att vi en dag skall dö - så varför inte försöka välja att tro på godheten hos varje individ och sålunda skapa en bättre, förlåtande och varmare omgivning för dig själv, dina grannar och dina avkomma?".

Problemet med Kommunsimen var aldrig normen i systemet utan misantropiska och psykopatiska ledares förmåga att se möjligheten till ekonomisk profit i utnyttjandet av systemet för egen vinning.

Okejrå. Då har man flyttat i ungefär en veckas tid - under fredag kväll, lördag och söndag har jag inte gjort något annat än burit och kånkat.

Och när man trodde att man aldrig kunde hata något så intensivt som flyttkartonger surfar man in på www.blogg.se och får se "Vem kan slå Filip och Fredrik?" på huvudsidan.

Jag skulle mer än gärna slå F&F. Jag skulle stoppa klipulver i deras kalsonger, hälla salt i deras morgonkaffe och mer än gärna dela ut några gratis upper-cuts.

Kan någon representera kulturens utarmning i ett rabiat konsumtionssamhälle bättre än dessa två under av meningslöshet?

Det värsta är att man inte kan lyssna på radio eller tv utan att stöta på dom..

Jag fattar inte den här artikeln.

Rätta mig nu om jag har fel, men killen får alltså inte heta Slisk i förnamn - men däremot har någon låtit honom döpas till Mats Lennart?

Err...logik?

1. Eniro

Lågt värderad med en enorm utvecklingspotential. En hyfsad rapport för Q3 tolkades som "katastrofal" av marknaden, vilket gjorde aktien ännu mer köpvärd. Handla!

2. Semcon

Relativt riskfylld post med stor möjlighet att ge en vinst på 5kr/aktie under 2010 och 2011.

3.

Know IT. Hög direktavkastning och stabil kundbas är drömmen för varje långsiktig investerare. Spås av Aktielöparn att ha en målkurs på 76 kr under 2010.

"That is not dead which can eternal lie.

And with strange aeons even death may die." - H.P. Lovecraft.

 

Så skrev han alltså, denne 1900-talets störste skräck- och fantasyförfattare. Ett sjukligt barn som led av hemska mardrömmar blev en inåtvänd poet och skräckförfattare vars rädsla för döden drev honom in i en sagovärld som, till stor del, baserades på hans farfars gotiska skräckhistorier. Ensamhet, sjuklighet och en fascination av döden är väldigt vanliga teman hos många författare inom fantasygenren. Sökandet efter en annan värld där döden inte är evig är ett annat väldigt vanligt inslag. Se bara på Tolkien, C.S. Lewis och många barnboksförfattare. Är detta egentligen annorlunda än religiösas längtan efter himmelriket?

Vad är det egentligen som gör att människor världen över - som tills för bara ett par hundra år sedan levde åtskiljda - har religion och fabler gemensamt? Är det inte ett djäkligt fascinerande ämne?

Jag hittade förresten en väldigt fin dikt av Poe som jag inte hade läst tidigare - har den inte vissa gemensamma drag med ovanstående dikt?

"From childhood's hour I have not been
As others were -- I have not seen
As others saw -- I could not bring
My passions from a common spring --
From the same source I have not taken
My sorrow -- I could not awaken
My heart to joy at the same tone --
And all I lov'd -- I lov'd alone --" - Edgar Allan Poe.

Jag vill först säga att jag inte har sett filmen - det här är alltså inte en recension, utan bara ett försök att kommentera något av det jag har läst på nätet om filmen.

1. Påstående: Michael Moore fördummar debatten.

Svar: Öh, ja? Michael Moore använder de medel som står till hans förfogande för att behålla snabbmatsuppfödda amerikaners intresse - och deras uppmärksamhetsperiod sträcker sig från aspartamdos till aspartamdos. Det är populism i första hand eftersom syftet är att göra intryck på så många som möjligt. Och ursäkta mig, men va fan har man för rätt att klaga på Michael Moore om sveriges mest sedda program är Idol och Melodifestivalen.

2. Påstående: Michael Moore är en lika god kålsupare som de kapitalister han porträtterar.

Svar: Hur så? Det är väl ingen som tycker att en människa med förmåga att berätta och skapa debatt skall likställas med att som arbetsgivare ta ut försäkringar på sina anställdas barn och sätta sig själv som mottagare av försäkringsbeloppet? Jag tycker inte det är det minsta konstigt att Michael Moore eller någon annan tjänar pengar - det måste vara fel i etik- och moraldelen av hjärnan på den person som inte förstår att det är skillnad på blodspengar och ärligt förtjänade pengar. Kapitalism/korporatism suddar dock ut gränserna mellan dessa två.

3. Påstående: Michael Moore använder begrepp fel. USA är inte en kapitalism, det är en koporativistisk stat.

Svar: Se svaret på 1. Michael Moore gör filmer för att göra intryck på pöbeln eftersom det är där striden står. Dessutom är korporativism den naturliga förlängningen av kapitalism.

4. Påstående: Michael Moore demoniserar saker som inte alls är kapitalism.

Svar: Vad som är kapitalism och företeelser som har orsakats av ett kapitalistiskt synsätt på människovärden är ofta svårt att särskilja. I mina ögon är även ett korrupt rättssystem, utslagning av hemlösa (i stor utsträckning) och dåliga skolor resultatet av extrem kapitalism - det finns ju inget att tjäna på detta.

Att tjäna pengar och att vara kapitalist är i många fall helt olika saker. Man är inte kapitalist för att man driver företag - däremot är man kapitalist om man säljer ut sig själv och sina drömmar för att tjäna pengar. Man får aldrig glömma att pengar bara skall vara ett sätt för att vinna frihet och för att få tid till sina intressen. I en ändlig värld har pengar inget egenvärde.

Hej Bullen.

Idag har vi skrivit på för nya lägenheten. En 3:a på 80 kvm som är helt nyrenoverad - vilket är djävligt turligt eftersom jag har sjutton tummar i handflatan. Vi har också fått leverans på vår nya säng, så äntligen kommer jag kunna resa mig på morgonen utan att känna mig som en 80-årig gubbe med reumatisk värk.

Nu är det bara lite tid för eftertanke och lugn som saknas. Kanske skall man bli kyrklig ändå och lägga in söndag som vilodag i almanackan.

Imorgon är det födelsedagskalas och saturnus står i konjunktion med venus. Det blir alltså en djävla bläcka!!!

Vi ses under bordet! (Eller på facebook....detta djävulens påfund...)

Nu har det börjat - koncentrationen av rikedom och samhällspositioner i fascismens sverige. Tillhör den producerande arbeit-macht-frei-massan eller se dina rättigheter försvinna ut i kosmos. Det spelar ingen roll om du är invandrare, pensionär, barn, funktionshindrad eller har psykiska problem. Producerar du inte är du lika mycket värd som en jude i nazityskland.

I Kejsarens nya kläder kan alla, utom det lilla oskyldiga barnet, se de ickeexisterande kläderna av rädsla för att bli utanför - och på samma sätt har högerpolitikerna av idag lyckats tuta i massan att allas lika värde och rätt till ett eget liv är avhängigt klasstillhörighet. Precis som i Berlin -39 så tycker nog den stora mängden människor att allas rätt till ett drägligt liv borde vara en självklart, men trycket från överheten, och den socialt styrda människans rädsla för att bli utanför, gör att den fascistiska opionionsmaskinen kan komma undan med att underlätta processen för att göra sig av med icke-producerande människor.

Aldrig känner man väl sig så styrd och endimensionell som i ett samhälle där man matas med IDOL och annat white-trash-knark för att inte ifrågasätta när ens mormors eller den funktionshindrade kusinens rättigheter spolas ner i dasset tillsammans med förhoppningen om ett samhälle där alla är lika inför lagen.

Där "kulturvänstern" stod och tittade på samhället och försökte lösa problemen med arbetslöshet och utanförskap med allas lika rätt i blickfånget, skrapar högern istället bort de oönskade som skorpan på ett ruttet sår. När man lyckas förklara människorgrupper som Pariah har man inga problem med att begå brott mot dom.

Se bara på nazityskland.

Månen stilla, blöder ljus
på nattligt dopp i skogssjö.
Paret dricker, smakar rus
av äppelvin från Lindö.

Månen stilla, skänker frid,
välsignar lilla gläntan.
En natt, ett liv. Kort i tid
vår frist från dödens väntan.

Ja, det är faktiskt sant.

Har inte kunnat promenera eller anstränga mig på annat sätt utan att tillbringa första kvarten som ett kippande kvävningsoffer. Idag gick jag utan att ens känna någon som helst tillstymelse till andningsproblem - missförstå mig rätt nu, jag brukar aldrig bli andfådd, men jag har en lättare typ av astma när jag anstränger mig.

Dessutom fick jag en oanvänd vit kostym från Bernini tillverkad av Merino-ull Super 140 idag. Priset på en ny ligger på ca 4000 pund - jag betalade 2 pund (och kostymen är alltså helt sprillans ny). Det är inte min storlek men det är ändå en säker vinst på min 5.000 kr (och eftersom den är köpt inom EU är det ingen ytterligare skatt..)

MUAHAHAHAHAHAH!

Själslösa tillvaro. Vår tids pest.
Kontaktannons, "Jag är bäst."
Spinning, cycling och bodypump.
Egotripp, övermod och övertramp.

Tidsbriststvång, mardrömsmara.
Påträngande säljare av egen vara.
Jag kan! Jag vill! Jag älskar träning!
Avdragsgilla lån är min förläning!

Har inte tid, ingen frid. Karriärist.
Framtidsdröm utan synlig brist.
Stannar aldrig upp. Stress och spring.
Headset som din tillvaro kretsar kring.

Annonser stöpta i samma form.
Likriktat tänkade utan själslig norm.
Se mig! Älska mig! Jag vill bli sedd!
Om jag syns finns jag, är jag rädd.

Bostadsrätt, med topplånsmarginal.
Se på kaklet för kronor i tusental.
Min personlighet mäts i ägodelar
och muskler som under solbränd hud spelar.

Jag kollade på TV igår och råkade på ett program med mediet James van Praagh. James van Praagh är en stor TV-personlighet i staterna och har framträtt hos bland annat Dr. Phil - han har dessutom ett eget program och har skrivit en massa böcker. Han säger sig ha mediala förmågor och använder den för att "tala" med människors avlidna släktingar.

I det programmet jag såg så intervjuade JVP en kvinna vars far hade skjutit henne, hennes två syskon och sedan sig själv. Detta skedde när kvinnan var barn och hennes bror dog omedelbart efter ett skott i huvudet och likaså dog hennes far. Kvinnan undrade om hennes bror mådde bra på "andra sidan" och om hennes fars ande kände någon ånger. Van Praagh nyttjar alltså sina "krafter" för att ge själavård till en kvinna vars livstragedi är värre än någon jag har hört talas om.

Jag mådde fysiskt illa när den stackars kvinnan, skakandes av sorg och nervositet, blir lurad av JVP (med TV-bolagets välsignelse). Lite av samma känsla får jag när jag ser på "Det okända" på TV4. Det är inte moraliskt försvarbart att utnyttja människor på det sättet. Jag tror att många människor med oförlöst sorg i bagaget kan få ett ohälsosamt beroende i andemedium, tarotkort och andra oärligheter.

Jag tror inte på medium och spenderade kvällen med att läsa på nätet och på youtube. Här är en bra länk om Cold Reading och andra tekniker som medium och andra charlataner använder sig av.

Vad är egentligen en människa?

Kan det vara det jag ser i spegeln? Nja, faktum är att det du ser är en illusion som dina sinnen tillhandahåller för att du skall ha en begriplig värld omkring dig. Du ser inte mellanrummet mellan atomer lika lite som färger egentligen existerar. I alla fall inte som någonting annat än en sorts verktyg för din hjärna att ge dig välbehövlig information. Dina sinnen är en apparat som tolkar omvärlden för att du skall kunna hantera den. Kan kanske kunna jämföras med minnets selektiva funktionalitet - minnet väljer bort information för att spara det som bedöms som nödvändigt och på samma sätt "tolkar" dina sinnen omvärlden i "realtid".

Kan det vara det jag känner? Ur ett perspektiv kan man säga att alla människor har rätten till sina egna känslor - men hur definierar man då "jaget"?  Svaret på den frågan ser nog olika ut beroende på vem man frågar men några evolutionsbiologer har framlagt teorin om att människan från början (och till viss del fortfarande) är flera olika varelser som har levt i symbios så länge att "samarbetet" som de har utvecklat är omöjligt att skilja från exempelvis en hjärnas styrning av händerna och händernas uppgift att ge information till hjärnan via känseln.

Det finns visa bevis på att tallkottkörteln var naturens första öga, det vill säga innan våra två ögon utvecklades hade man endast ett öga som omvandlades till att sedan fungera som melatoninutsöndrande körtel. Exakt vad tallkortkörteln är troligtvis ännu okänt - jag har i alla fall inte kunnat hitta någon information om det.  Andra säger att vårt öga har utvecklats från en separat parasit som har givit människor möjligheten att se i utbyte mot exempelvis näring och skydd.

En mänsklig individ behöver alltså inte vara en enskild varelse utan ett "hoppkok" av parasiter i olika grad av självständighet och organ i evig förändring. 

Jag menar - hur "giltiga" kan då alla politiska system vara om de religiösa, psykologiska och ekonomiska teorier de har uppstått ur grundar sig i att en individ är en enskild varelse med en gud och ett specifikt förhållningssätt till samhället?

"Zolas häst" är ett känt berättartekniskt trick. Människor har en empatisk förmåga som till viss del kan jämföras med hörselns oförmåga att höra riktigt höga eller riktigt låga frekvenser. På samma sätt fungerar människors förmåga att kunna hantera och empatisera med människor eller händelser i skönlitterära sammanhang: Ingen fäller tårar för offren i Kaukasiska gruvkatastrofer eller i hårresande massmord - däremot så funkar introduktionen av ett lamt djur, ett barn eller en annan "hjälplös" som vi kan gråta över. Det krävs alltså att "förminskar" tragedin och missförhållandena till en hanterbar nivå för att kunna framkalla sanna känslor.

Ganska underligt - jag undrar vad en psykolog hade sagt om det.

Nej, just det!

Här i jämmerdalen finns ingen avundsjuka - bara en stark motvilja mot att någon skall uppfattas som framgångsrik eller ha tankar och åsikter som inte går hand i hand med "nio till fem"-lunken. Hualigen! Sverige är verkligen ett land befolkat med små slavar vars enda nöje är att kritisera folk som inte passar in i den vedertagna ramen av  skattebetalare och löntagare.

Jag har nyligen bytt jobb efter att i ett års tid ha befunnit mig på en för mig helt bakvänd arbetsplats. De flesta anställda hade jobbat där i mer än trettio års tid och varje lunch gick ut på att klaga på hur dåligt skött företaget var (och jag måste erkänna att de inte hade helt fel i sin kritik). När man hade klagat på ledningsgruppen gick man över till att  diskutera ens låga lön och alldeles för långa arbetsdagar - medans chefen fick bära hundhuvudet för att han hade tjänstebil och tillbringade dagarna med att fila naglarna på företagskortet. (Jag måste erkänna att de inte hade helt fel där heller...)

Vad som däremot var enormt konstigt var att dessa människor, som faktiskt var väldigt duktiga inom sina respektive områden, aldrig kunde framföra sin kritik till de som behövde höra det. Under medarbetarsamtal, eller i anonyma undersökningar om de anställdas inställning till hur företaget sköttes, var det i stort sett bara jag som försökte påpeka felen.

Alla andra målade upp bilder av en mer än 100-procentig tillfredsställelse med sin arbetssituation, trots att vissa av dem blev sjuka av all negativ stress.

Fattar ni?!

Man klagar alltså (med viss rätta) på en dålig ledning, går hem och mår dåligt av att man anser sig ha en dålig arbetssituation och sedan, på grund av skräcken att uppfattas som annorlunda, målar man upp en bild som är helt världsfrånvänd för VD och ledningsgrupp.

Och sedan går man till nästa lunch och spyr på allt som inte står rätt till för att inte behöva bära det med sig hem till sin familj.

Jag antar att man kunde hitta samma beteende hos en gruvarbetare (slav?) som på grund av tvånget av att hitta föda till familjen fick stå ut med att riskera livet i kongos diamantgruvor i början av 1900-talet. Oförmågan att kunna  glädja sig med andra grundar sig nog i att inte känna sig eget värde och kunna stå upp för sig själv.

Ja, ja - jag har i alla fall haft jättestort gensvar på min senaste sejour med arbetsansökningar. Jag fick nog svar från alla - och även om inte alla var positiva så har jag nog gått på 30 intervjuer det senaste halvåret.

Nu är det dock över och jag bytte jobb för en månad sen. Gud, va skönt det känns.

Varför landar alltid en smörgås med smörsidan nedåt? Vad består atomer av? Vad är rymd och vad är tid? Kan rymd och tid vara två olika aspekter av samma fenomen? Carl Sagan sa: "Vi är alla gjorda av stjärnstoff", men Strängteorin vill hellre uttrycka det som att "Vi är alla gjorda av rymdstoff", där rymdstoff skall vara oändligt små strängar  som är atomers byggstenar och i olika skepnader kan uppfattas som både materia och tid.

Idag består fysiken av två dominerande teorier:
- Relativitetsteorin som beskriver rörelser på synlig nivå. (Som t.ex. planeter eller äpplen).
- Kvantteorin som beskrier rörelser på icke-synlig nivå (Tänk atomnivå...)

Än så länge har man inte kunnat finna en förklaring till varför den ena teorin funkar som approximation till planters rörelser och den andra kan approximera elektroners, men fysiker tror att det måste finnas en enhetlig teori som ger alla svar. För utan den teorin kan man aldrig svara på de grundläggande frågorna.

Idag tror många att det mest troliga svaret ligger i strängteorin, men den har också en stor andel skeptiker. Någon uttryckte dock anledningen om varför strängteorin är värd att undersöka:

"Det finns ingen teori som ger ens i närheten så många intressanta frågeställningar som strängteorin. Bara därför kommer aldrig forskning inom det här området vara till spillo - inte ens om teorin är felaktig."